Aktiv vulkan

Sån är jag nu, aktiv vulkan.. Det bubblar inuti, det vandrar upp och ner mot ytan och ibland bubblar det över, det blir utbrott och visar sig med tårar. 

Det känns för svårt att förklara vad vi går genom just nu. Jag ska försöka dra det utan att göra en novell.. 

Sommaren har gått. Vi skulle se det som en paus i allt vad barnaskapande heter. Rent fysiskt har det varit sunt att min kropp har sluppit medicinerna gällande det. Men mentalt.. Jag vet inte, sommaren har varit lång samtidigt som den alltid går för snabbt. 

Mot slutet av sommaren kom en tid till Kk, äntligen. Slippa känna efter, köpa test för alldeles för mkt pengar, analyserande osv.

I fredags va jag där, den 20/9. Slutet av sep, 1,5 mån tills de stänger igen över julen. 

Under sommaren har vi pratat mkt om ivf. Jag orkar inte detta mer, detta ovissa fram och tillbaka. Räcker det med 12 sprutor för att ägget ska växa? Eller närmare 40 som sist? Inte lyckas.. Igen. Nu har vi blivit behandlade i 17 månader. I en redan sjuk kropp. Måttet är rågat och jag börjar bli rädd för vilka spår det sätter i mig i framtiden. Inte bara mentalt utan mest hur mkt sjukare blir jag av detta? 

I mitt huvud är ivf nästa grej för oss. MEN vi har en insemination kvar som vi får kostnadsfritt, EN. Den chansen vill min man ta, den undrar jag om jag orkar.. Vi hinner en enda behandling i höst. Tar vi insemineringen blir det ivf i början av nästa år.. Nästa år! 

Jag vill ge ivf tre chanser, min man vill ge en.

Aldrig innan har jag känt sån panik över att våra chanser börjar rinna ut. 

Ang mitt mående med ME så hade jag förra veckan en liten krasch eftersom jag kört på med Bakning och fix till Heddas kalas, så det va det värt! :)

Men i kraschen pajade min rygg igen. Så trött jag blir. Hade tur som hade min svärmor här hela förra veckan så jag kunde ta mina starka smärtstillande. Annars blev jag liggande.. Mitt ryggbälte, starka piller och ett jävlaranamma så har veckan gått. Ff väldigt öm i ryggen och sover mkt. Eftersom jag spänner mig mkt pga ryggen går det ut över ME som gör att jag har väldigt lite energi. Sover mkt. 

Ryggen borde opereras, men läkaren tycker vi väntar tills efter vi fått bebis. Vi kan vänta sålänge jag kan kissa o bajja själv.. Låter ju jäkligt härligt! Det är nog ngt jag borde va tacksam över, att jag änsålänge sköter det själv ;)

Fan va jag klagar!! Men jag skulle ju dra livet i kort just nu..

Har dessutom fått eksem av behandlingen som jag gått med under sommaren, har fått kortisonbehandlingen nu så det känns mkt bättre. 

Ja.. Där är vi nu. Tack o lov för Hedda!! Min underbara unge har hunnit fylla tre år! Hon hjälper mig så mkt, bara genom att va hon. 

Igår sa hon "jag vill ha en lillebror.." 

Jag svarade "jag och pappa försöker göra en!"

"Mm, men kom så gör vi en då!!"

Lilla vännen.. Skrattade gott! :) tänk om det vore så lätt. 

Det är så roligt att du skriver lite. Lycka till med allt :)

Vad kul att du fortfarande uppdaterar. Varje gång jag tittar in på bloggen hoppas jag att ni ska vara ett steg närmre en till knodd! Har ni funderat på andra alternativ efter ivf typ surogatmamma / adoption. Privat fråga så jag förstår om du inte vill svara.
Hoppas så klart att det fungerar nu denna gång för er, det har ju funkat tidigare det har ni ju en fin tjej som bevis på :)
/ Trogen anghängare av testtråden